Mot nord lyfter sig huset försiktigt upp över den låga vegetationen för att ge en ostörd utsikt över Þingvallavatn och berget Skjaldbreið från husets huvudrum.
Grytan, som Tina Dickow kallar den lilla soffhörnan, är hennes favoritplats i hela huset. Härifrån har man utsikt över det skiftande vädret och den storslagna isländska naturen. Dessutom älskar hon att folk kan sätta sig var de vill, på trappan, på kanten eller i soffan. Enligt henne skapar detta ett dynamiskt och levande rum.
Den danska sångerskan Tina Dickow och hennes man, musikeren Helgi Jónsson, har byggt sitt drömhus mitt bland vackra gamla granar på det tätbevuxna isländska fjället. Naturens storhet påminner dem om att de bara är små brickor i en mycket större berättelse.
Mot nord lyfter sig huset försiktigt upp över den låga vegetationen för att ge en ostörd utsikt över Þingvallavatn och berget Skjaldbreið från husets huvudrum.
Inredningen har en lugn framtoning och rena linjer. Det skulle vara ett hus som vilade i sig själv och inte inbjöd till onödigt pyntande. Som naturen själv. Köket är byggt av snickarfirman Culina som ligger i Aabyhøj vid Århus där Tina har vuxit upp.
45 minuter utanför Reykjavik, vid Islands djupaste och kallaste sjö, Þingvallavatn, ligger ett modernt arkitektritat hus, väl dolt i den kuperade gröna terrängen.
Huset tillhör den danska sångerskan och låtskrivaren Tina Dickow, samt hennes man, musikern och kompositören Helgi Jónsson, och deras tre barn. När de köpte stället låg det redan ett hus på tomten, men de drömde om ett hus som både smälte in i landskapet och som samtidigt öppnade upp sig i en panoramavy över vattnet. De bestämde sig därför för att riva och bygga nytt.
En av de första sakerna de gjorde var att smyga sig upp på terrassen vid husets baksida för att se vad de skulle kunna bygga utan att störa grannarnas utsikt. En del av uppdraget för vännen och arkitekten Kristján Eggertsson, som skulle rita huset, bestod sålunda av att huset skulle hålla sig på en viss del av tomten och att det helst skulle smälta in i naturen sett där uppifrån.
– På det hela taget ville vi gärna behålla så många träd som möjligt. De växer mycket långsamt på Island, och man brukar skämta och säga att har du gått vilse i en isländsk skog behöver du bara resa dig upp. Så vi har inte fällt fler än absolut nödvändigt och vi har fortfarande för lite ljus på terrassen bara för att vi älskar de stora granarna så mycket, berättar Tina.
Huset är ritat av den dansk/isländska arkitektstudion KRADS under ledning av medgrundaren och partnern Kristján Eggertsson. Det ligger mitt i den vilda och orörda naturen som Tina och Helgi har gjort allt för att bevara. Även om ett fåtal andra hus poppar upp runt omkring i landskapet är naturen här och var så vildvuxen att den är delvis ogenomtränglig. Men det är precis som det ska vara, om man frågar paret.
Huset är byggt i fyra olika förskjutna nivåer vilket skapar en spännande känsla av att man rör sig genom olika stämningar och funktioner. Till höger om köket hittar man sovrummet, där man kan njuta av utsikten från första parkett.
I sydväst öppnar huvudrummet upp sig mot en terrass som är tätt kringgärdad av träd. Härifrån skymtar man bergen Jórutindur och Hátindur, samtidigt som man från terrassen har utsikt över Þingvallavatn – genom huset.
Att bevara träd, natur och landskap så orört som möjligt och få huset att naturligt smälta in i omgivningarna var ett grundkrav vid uppförandet av det nya huset och något som Kristjàn Eggertsson integrerade i sina ritningar.
– Byggnaden hämtar sin form från omgivningarna på flera nivåer. Trähusets betongfundament ligger i tre förskjutna plan som följer landskapets lutning och den gröna takytan lutar dels emot och dels med den sluttande terrängen. Placeringen har valts med stor omsorg för att integrera byggnaden i omgivningarna på bästa sätt och för att rama in speciellt utvalda vyer mot landskapet, berättar Kristjàn.
Förutom att en vän ritat huset har även både Tinas pappa och Helgis pappa hjälpt till att bygga det. Som paret berättar bor deras gest som en kärlek i väggarna. Och det fanns behov av extra händer, för huset byggdes under en period om 4–5 år då paret samtidigt hade full fart på sina musikkarriärer och fick tre barn.
– Jag fattar inte ens hur det var möjligt. Särskilt när man ser hur stor del av arbetet Helgi själv har gjort. Han förberedde tomten, ett företag byggde skalet och därefter tog vi hand om resten, säger Tina, och Helgi tillägger:
– Ja, det har varit en galen resa från det att jag fällde det första trädet på tomten tills att vi satte igång med grävskopan. Jag hade räknat med att vi skulle stöta på berget bara en halv meter ned, men till slut hade vi ett hål på 3,5 m! Det var bara början på ett äventyr fullt av överraskningar, utmaningar, vanvettigt hårt arbete, massor av fantastiska soluppgångar och solnedgångar genom skiftande årstider och nu ett drömhus som jag gläder mig åt att komma ut till varje dag.
Fåtöljen vid kaminen är egentlig Helgis favoritplats i hemmet som Tina här har lagt beslag på. Här kan man sitta och värma sig och beundra utsikten hela vägen från Ármann-fjället och ut över Hrafnabjörg och samtidigt vara i kontakt med alla i rummet, oavsett om de är i köket, sitter i soffan eller vid matbordet.
Den græsbevoksede tagflade er etableret som et tilgængeligt, grønt landskab. Adgang til tagfladen foregår fra husets sove- og legeloft, og hvor hældningen starter ved foden af det integrerede bådeskur. Når man står øverst på tagets kant, åbner landskabet sig i et storslået panorama mod søen og de omkransende bjerge.
Huset var från början tänkt som ett sommarhus eftersom paret även har ett hem i Reykjavík. Men idag använder de huset som ett andra hem året runt. En av de saker som de älskar allra mest är de stora panoramafönstren som vetter mot den oförstörda naturen.
– Något som är mest fascinerande med utsikten på Island är att ljuset och vädret skiftar hundra gånger varje dag. Varje gång man tittar ut har vädret förändrats. Ena stunden stormar det över sjön, så kommer solen fram, plötsligt haglar det lite och sedan dansar ljuset vid foten av Ármanns-berget, säger Tina.
För både henne och Helgi har det stor betydelse för deras liv att kunna bo mitt i naturen och den är en inspirationskälla i deras kreativa jobb som musiker.
– Naturen påminner ju en om att man är del av något större. Bergen vi ser ut över är så uråldriga, lugna och majestätiska och helt likgiltiga inför de problem vi tvingas tampas med i våra små futtiga liv. De påminner oss om att det är en dag i morgon också. Och om 5 000 år dessutom. Vulkanen där borta formade hela det här området för 10 000 år sedan. Det sätter verkligen vardagen i perspektiv, säger Helgi, och Tina lägger till:
– För mig ger naturen tankarna utrymme att vandra. Den inger mig den inspirerande känslan av att vara en del av något större, något som jag får lust att sträcka mig efter genom musiken. För Helgi är bandet till naturen ännu djupare tror jag. Jag har trots allt vuxit upp i Aabyhøjs villakvarter, medan han har vuxit upp mitt i detta. Det hörs på hans musik. Och det märks på den typ av människa han är. Han speglar de här landskapen.
Inredningen är ren och enkel i naturliga material för att framhäva den rofyllda känslan som den yttre omgivningen skapar.
Längst upp under taket hittar man en värld för sig som man kan söka sig till om man behöver vara ensam. De stora vackra douglasplankorna var något av ett projekt att få upp. Först importerades de från Danmark, därefter transporterades de med stor möda längs de leriga vägarna till sommarhuset och baxades in i hällregn innan de lades på plats. Det är inte heller problemfritt med ett sådant golv i ett fritidshus med en skock glada, smutsiga barn, men i gengäld finns det så mycket värme och natur i dessa plankor att de utgör en stor del av husets själ.
Att bo i den isländska naturen har dock även satt avtryck i Tinas musik.
– Medan vi byggde huset gick jag och skrev en sång om att det var här jag ville bo när världen en dag går ur led. Så långt bort från all världens oro och drama. En köksträdgård, fisk från sjön – simple living. Jag menade det inte på allvar då, men när vi satt i huset. coronan bröt ut, Danmark stängde sina gränser och allting svävade i skrämmande ovisshet, så blev det plötsligt väldigt verkligt! Här ute är man verkligen långt borta från allt!
En av hemmets många utkikspunkter där man kan njuta av utsikten över den storslagna naturen.
Ett badkar har installerats mitt i vardagsrummet. Helgi och Tina med naturen i bakgrunden.
Island har en unik badkultur. Det varma vattnet ligger strax under jordytan och är därför lätt att pumpa upp. Det används till exempel i de utomhusbad som finns överallt, och som Tina besöker nästan varje dag året runt, eller i de hotpots som många har hemma i trädgården. Där sitter familjerna och surrar i det varma vattnet samtidigt som snöflingorna dalar ner eller norrskenet dansar på himlen. Badkulturen har även tagit sig in hos Tina och Helgi, som har installerat ett badkar mitt i rummets sällskapsrum som består av vardagsrum, matrum och kök. När badkaret inte används kan man lägga ett lock över det, vilket gör att det då kan användas som en dagbädd. Men barnen tar sig ofta ett bad mitt i rummet samtidigt som allt annat händer runtomkring.
