Vitt, beige och brunt
Elisabeth Heier har över 100 000 följare på Instagram, som hon bedriver som ett estetiskt projekt vid sidan av jobbet som fotograf och visuell historieberät- tare. På båda ställen är stilen renodlad och avspeglas i hennes hem.
Elisabeth bor i en lägenhet från slutet av 1800-talet i stadsdelen Grünerløk- ka i Oslo. Takhöjd, fönster, lister, stuck och rosetter är tidstypiska. De gamla trägolven hade redan bytts ut när Elisabeth flyttade in, men hon ersatte den slitna 80-talsparketten med något som ligger närmare det ursprungliga: massiva trägolv i gran.
Hon har även tillfört sitt hem tidstypiska dubbeldörrar, vilket bidrar till att förstärka det tidlösa intrycket. Kort sagt är Elisabeths lägen- het en målarduk i nyanser av vitt, beige och brunt – med inslag av svarta kontraster. Här finns långa linjer, tydliga texturer och framhävt formspråk.
Ett varmt uttryck
Om man ska ta uttrycket ”visa mig ditt hem och jag ska säga dig vem du är” på orden skulle det vara enkelt att säga att Elisabeth är minimalist. Perfektionist. Lite otillgänglig, kanske ytlig.
Men det skulle vara att missförstå något grundläggande. Då har du inte tittat efter ordentligt.
– Många uppfattar minimalism som något kallt och hårt, men jag ser mitt hem som varmt och mjukt.
Hon ser rundade hörn, mjuka textilier och nyanser av vitt som brutits mot ett varmare uttryck. Ändå är det ett obestridligt faktum att det inte precis svämmar över av möbler, dekorationer och färger i hennes hem. Det är, om inte minimalistiskt, så dämpat och noggrant genomfört.
– För mig är det viktigt vad jag omger mig med, både för att jag vill ha saker som skänker mig glädje och för att tänker mycket på hållbarhet, social profil och historia.
Ett omsorgsfullt urval
Föremålen betyder något och därför ägnar jag mycket tid åt att hitta rätt saker. Allt jag äger ska lösa en praktisk uppgift, passa in i helheten och samtidigt pryda sin plats i sig själv, säger hon.
Och så börja vi närma oss svaret på frågan vem Elisabeth Heier är. Inte mini- malist, utan essentialist. Hon skalar bort för att nå in till kärnan; till sanningen – något äkta och uppenbart. Raka motsatsen till ytlig och otillgänglig.
Ro med fotografering
– Jag blir allra gladast av feedback som handlar om den känsla som mitt ar- bete ger mottagaren. Då känner jag att de ser vad jag har försökt förmedla. Ofta handlar mina bilder inte alls om saker, såvida det inte handlar om ett jobb så klart.
– För mig är fotografering avkoppling och meditation. Jag går ut med min kamera och glömmer tid och rum. Då handlar det om ljuset, om former och oväntade historier i detaljerna, berättar hon.
Och när hon kommer hem är det inte till essensen av design, hantverk och hållbarhet. Hon kommer bara hem.
– Det viktigaste är att jag har en lugn och skön plats att varva ner på. Jag vill vara omgiven av rofylldhet.
Den djupare meningen
Det är ett önskemål hon arbetar hårt för att uppnå och så vitt vi kan se är det precis vad hon har lyckats med. Det handlar inte om minimalistisk perfektionism, det är en inblick djupt in i hennes själ.
Elisabeth Heier är naket och ärligt närvarande i både sitt hem och sina bilder.