svart vägglampa © Catellani & Smith

Tre ledande ljusexperter: Här är våra tips på framtidens belysning

Tre av Nordens mest begåvade ljusexperter ger sin syn på framtidens belysning. Läs allt du behöver veta om hur du inreder med belysning i hemmet här.

Jesper Kongshaug

Jesper Kongshaug är känd för sitt arbete med ljussättning av berömd arkitektur och stora scenproduktioner. Han har ljussatt välkända danska platser som K.B. Hallen, Blixen-baletten på Det kongelige teater och Tivoli.

Jesper Kongshaugs – prisbelönt scenograf

Om du har besökt Danmark har du kanske stött på Jesper Kongshaugs arbete i världens näst äldsta nöjespark, Tivoli, som ligger i centrala Köpenhamn, eller på anrika Kongelige Teater, där han också har ansvarat för flera ljusinstallationer.

För honom handlar ljus om ögonblickets flyktighet, och han tycker det är underbart att så många har börjat intressera sig för belysning och ljussättning. Han vill gärna göra om all belysning hemma hos sig själv, då det enligt honom är hemmet som är den svåraste platsen att ljussätta.

KB hallen © Niels Nygaard

KB Hallen

Nordens ljus

Hur går dina tankar om ljusets natur?

– Jag har lagt märke till att vi har en särskild medvetenhet om ljuset här i Norden. Vi värdesätter ljuset, värnar om det och har en förståelse för det eftersom vi ser ljusets vandring så tydligt häruppe. Jag upplever inte samma medvetenhet i andra kulturer när jag talar om ljus med människor från andra delar av världen. Vår designtradition har kanske egentligen sina rötter i att vi mycket tidigt får ett förhållande till ljus och orienterar oss mot det. Det finns mycket i vårt beteende som har med ljuset att göra.
– Ljuset är en aspekt som vi orienterar oss efter. Hur ofta har man inte hört andra eller sig själv säga: Nu börjar det bli mörkt, nu är det dags att gå hem. Så vårt förhållande till ljuset, även när det inte finns där, är nyanserat och genomtänkt. Varje ögonblick av ljus handlar om tid. Man förhåller sig till vad som fanns innan och vad som kommer härnäst.
– Jag tycker att vetskapen om att saker och ting förändrar sig och är i rörelse är vacker. När man exempelvis fångar ett ögonblick på scenen, så vet man att det bara är tillfälligt. Det finns en flyktighet där som gör att vi förknippar ljus med stämningar.

Det är ganska paradoxalt att hemmet är en av de svåraste platserna att ljussätta. — Jesper Kongshaugs

Läs också:

Tekniken har påverkat vårt ljusmedvetande © Henrik Stenberg

Tekniken har påverkat vår medvetenhet om ljuset

Berätta vad ditt arbete gå ut på.

– Jag undersöker vad ljus kan tillföra ett visst projekt. Är det tillräckligt, eller blir det för mycket? Jag arbetar med ljussättning på exempelvis scener och i arkitektur i det offentliga rummet, där jag ingår i det team av arkitekter, ingenjörer och formgivare som skapar en gemensam förståelse för materialen och rumsligheten, där ljus är en del av sammanhanget.

– Nyckeln är att jag pratar om ljus och försöker förmedla det så att det uppstår en enighet mellan alla involverade parter om vilken väg vi ska gå. I verkligheten är det ett fält där alla sinnen finns med, inte bara ögonen.

När började din egen fascination för ljus?

– Mitt eget förhållande till ljus fick sin början då jag som ung började fotografera och arbeta i mörkrum. Utan att jag egentligen satte ord på det, så förstod jag att om jag bara fick ordning på ljuset så fick jag ordning på allt från speglingar till kontraster.

Hur upplever du utvecklingen inom ljus?

– I dag har många människor ett närmare förhållande till ljuset och vet mycket mer om det. Jag tror att det i hög grad beror på att vi ser så många miljöer som är ljussatta på våra skärmar. Det nya med belysning är att man kan utbilda sig själv i det, vilket märks tydligt i hemmet, där man kan iscensätta rum med olika ljuskällor. Nu ser vi inte bara passivt på ljuset, utan är själva med att skapa det.

– Vi lever mycket mer med och gläds av det. Jag upplever att folk pratar mycket mer om glädjen med ljus nu. Det är helt underbart.

tivoli © Lasse Salling

Tivoli

Do's and don'ts

Vilka är dina do’s and don’ts när det kommer till belysning i hemmet?

– Med LED-lamporna behöver man tänka sig för. Man ska inte köpa de billigaste, men inte heller nödvändigtvis de dyraste. Man ska se till att ljuset inte framstår som skarpt och bländande. I stället för att titta på en lampas utseende, ska man tänka på vilket slags ljus den avger.

– Det kan vara svårt när man står i butiken, men det som är avgörande om lampan passar bra där hemma i det långa loppet är om den ger rätt ljus. Om man bygger nytt är det en bra idé att ta med belysningen i planerna, för det är svårt att ta fram en bra lösning i efterhand.

– Bländning är en faktor, både hemma och i det offentliga rummet. Bländning är när det avges för mycket ljus från ett för litet område och in i ögonen, jämfört med området som det egentligen skulle lysa upp. Man känner sig mycket mer trygg om man inte blir bländad, för då kan man orientera sig bättre.

– Man ska också tänka sig för när man ljussätter fasaden. Man måste ta hänsyn till grannarna så att det inte stör dem. Om inte man gör det ordentligt, så tvingar det alla att sätta upp mer och mer belysning.

– Om det är trygghet man är ute efter är det bättre att välja en sensordriven lampa som bara tänds när den registrerar rörelser.

Hur ser det ut hemma hos dig själv, finns det något som du vill ändra på ljusmässigt?

– Ja, allt. Det är inte mycket som fungerar och det får jag också höra. Det är ganska paradoxalt att hemmet är en av de svåraste platserna att ljussätta. Bland annat för att lampans utseende spelar så stor roll. I större byggnader avsätter man taket till praktiska saker som ljus men det kan vi inte göra på samma sätt hemma.

– Det betyder att vi måste frigöra ljuset och att pendel- och vägglampor blir de som både ska fungera som ljuskälla och rumsligt objekt – och det kan vara svårt att få att fungera. Det är en knivskarp balans, för hemma vill man gärna ha det mysigt samtidigt som det ska se bra ut.

Vilken är din bästa ljusupplevelse?

– Min resa till Grönland, där jag såg dagens rytm och ljuset tillsammans med snön. Det förstärkte min upplevelse att ljuset var helt orört och bara är i naturen.

Läs också:

Michael Anker

Michael Anker

Michael Anker – Grundare och ägare av Anker & Co

Michael Anker upplever att intresset för ljus har exploderat: Allt från näringsliv till offentliga institutioner och privata kunder har plötsligt fått upp ögonen för ljusets kvaliteter.

Själv drivs han av treenigheten estetik, funktion och teknik, som på intet sätt behöver vara omöjligt att uppnå, och drömmer om att ha lampor skapade av ljuskonstnärer som Enzo Catellani, Michael Anastassiades, John Pawson, Ilse Crawford och Inga Sempé i sitt hem.

Catellani & Smith © Catellani & Smith

LOLA T av Catellani & Smith.

Kombination av estetik och teknik

Hur länge har du arbetat med ljus?

– Jag kommer från en familj där man, så länge jag kan minnas och så länge jag har kunnat sitta med vid bordet, har pratat om design och i synnerhet om belysningsdesign. Mina föräldrar startade ett agenturföretag redan 1978 med olika agenturer inom belysning och möbler och har alltid haft fokus på modern internationell design.

– Jag har själv varit i branschen sedan 1985. Anledningen till att jag startade mitt eget företag var att jag ville samla några av världens bästa producenter inom belysning.

Hur arbetar ni mer specifikt med ljus hos Anker & Co?

– Jag brukar säga att vi faciliterar och tänker i ljus. Vi designar och levererar belysning för hotell och restauranger, privata hem och allt fler skräddarsydda belysningslösningar till företag och kontor. Vi har byggt upp en stor kunskap inom många olika discipliner, vilket gör att vi kan bygga broar mellan arkitekter och ingenjörer.

– Vi ser ofta tekniskt ljus som inte är särskilt vackert eller en dekorativ lampa som ger helt fel ljus. Därför har jag alltid fascinerats av hur man kan få estetik och teknik att smälta samman. Vi levererade nyligen belysningen till ett hotell för Nobisgruppen i Stockholm i samarbete med Wingårdhs-arkitekterna.

– Byggnaden ritades av den kände svenske arkitekten Sigurd Lewerentz på 1930-talet. Under arbetet hittade man några lampor som han hade designat till huset. De ville vi ha med, så vi såg till att de blev renoverade och uppdaterade tekniskt så att de kunde integreras i samspel med den nya belysningen. När något är en så stor del av ett hus historia och själ är det vår främsta plikt att integrera det, så att det respekterar dåtiden och samtidigt visar vägen mot framtiden.

Skugga är det viktigaste verktyget när vi skapar ljus — Michael Anker
Catellani & Smith dukning © Catellani & Smith

Lederam W av Catellani & Smith.

Den yngre generationen söker något unikt

Vad upplever du är den största trenden inom belysning just nu?

– Företag säger till exempel att de inte kan attrahera rätt personer om de inte kan erbjuda rätt miljö med allt vad det innebär – därför har bra belysning och ljusscenarier börjat hamna mer i fokus. På privatmarknaden har det också skett en dramatisk förändring, eftersom folk har blivit mer individualistiska.

– Det är i synnerhet den yngre generationen som söker något unikt. Många har även fått upp ögonen för arkitektoniskt ljus – det vill säga att man tänker in arkitektoniskt ljus i högre grad redan från början om man bygger nytt. Vi upplever ofta att den ljusdesign vi använder i våra hotell- och restaurangprojekt senare blir trendigt i privata inredningar.

– Det är logiskt, eftersom man alltid försöker göra något unikt för en restaurang eftersom det måste vara en plats som inspirerar.

Och vad kommer framtiden att erbjuda?

– Vi arbetar mycket med det som kallas dynamiskt dagsljus, vilket innebär att vi kan ändra färgtemperaturen på ljuset inomhus. Vår hjärna producerar ett hormon som heter melatonin som gör att vi blir trötta så snart solen går ned eller ljuset är för mörkt.

– Det har visat sig att många kontor, som vi sitter i under åtta till tio timmar om dagen, antingen har ett för lågt ljustryck eller för varma färgtemperaturer, så att hjärnan automatiskt producerar melatonin och vi blir trötta. De enda som inte har något emot det är väl kaffeproducenterna.

– Vi fick unika erfarenheter av dynamiskt ljus från ett nära samarbete med professorn Anders Smith och arkitekten Jørgen Juul för några år sedan, när de skulle utveckla belysning till Copenhagen International School i Nordhavn i Köpenhamn. Här ville man införa dynamiskt ljus i alla klassrum. Det bygger på en teori om att barnens inlärningsförmåga förbättras om ljuset är optimalt avstämt efter aktiviteterna.

– Om det exempelvis finns mycket buller i rummet kan ljuset tonas så att det blir varmare, vilket dämpar energinivån på grund av melatoninproduktionen. Om det omvänt är väldigt tyst i en klass och koncentrationsnivån är hög, så kan ljuset ställas in på dagsljusnivå så att alla vaknar till.

Läs också:

gröna fåtöljer © Michael Anastassiades

Mobile Chandelier 13 av Michael Anastassiades.

Michael Anastassiades_Vertigo_3_Photo-Credits-Alexandros-Pissourios Anker Co © Alexandros Pissourios

Vertigo 3 av Michael Anastassiades.

Kontraster är viktigt

Hur kan man göra det hemma?

– Även om det låter paradoxalt, så är skugga det viktigaste verktyget för att uppnå en bra belysning. Ett enhetligt ljus är oinspirerande att vistas i och man blir mer passiv – så se till att skapa lite kontraster i rummen. Därför ska man tänka på att om ett rum ska kunna ändra stämning efter aktivitet, så handlar det bland annat om att kunna dämpa ljuset.

– Det är inte bara ett fråga om att höja eller sänka ljuset eller om varmt eller kallt ljus. Ett dämpat ljus zoomar in platsen där du sitter. Det förstärker upplevelsen av närvaro. Därför behöver ljuskällorna ställas in både efter deras placering och funktion, och beroende på hur de samspelar och knyter samman hela rummet. Stigande kvadratmeterpriser i storstäderna innebär också att vi kommer att bo mindre i framtiden. Så varje kvadratmeter räknas.

– Belysningen i ett matrum ska kunna anpassas efter många olika behov, som exempelvis kontor, läxläsning, matplats och avkoppling. Samtliga behov uppfylls bäst genom ett stämningsbyte, och är det något som kan ge det en skjuts, så är det ljuset.

Vad önskar du dig själv just nu?

– Jag har låtit uppdatera det tekniska ljuset i vårt eget hem, så nu vill jag hitta lampor som kan ha en mer skulptural roll. Det får gärna bli några av de unika lamporna från Michael Anastassiades studiokollektion – de är väldigt konstnärliga samtidigt som de ger ett mjukt och trivsamt ljus. Jag är också väldigt betagen av Enzo Catellani, som är en italiensk ljuskonstnär och producent som aldrig slutar att överraska mig.

Oscar Nyström

Oscar Nyström

Oscar Nyström – chef för Art of Light

I mer än tre decennier har den svenske ljusdesignern Oscar Nyström rest runt i världen för att skapa ljus för exklusiva hotell och storslagna privata hem.

Idag driver han ljusdesignföretaget Art of Light tillsammans med Dennis Lundell, och enligt Oscar Nyström är det magiska med rätt ljus att det kan få även de mest grälla miljöer att framstå som balanserade och vackra. Själv återvänder han alltid till en specifik ljuskälla: stearinljuset.

Lieux Communs Lobby © Renée Kemps

Oscar Nyström har i många år designat belysningslösningar för hotell och lyxhem runt om i världen. Här ses hotellet Airelles Saint-Tropez, Château de la Messardière, där han har stått för ljussättningen av hela hotellet.

Olika uppfattningar om naturligt ljus

Vilken är din ingång till ljusdesign?

– De första faktorerna är alltid kunden och projektet. Jag måste förstå kundens vision, oavsett om det handlar om en privatpersons hus, en hotellkedja eller arkitekten eller inredningsdesignern som driver projektet. Sedan beror det också på var i världen jag ska skapa ljus. Det naturliga ljuset är helt annorlunda på det södra halvklotet och man lever med dagsljuset på ett helt annat sätt än vad vi gör i Norden.

– I Mellanöstern och Asien föredrar de ofta ett kallare och skarpare ljus, till skillnad från Skandinavien, där vi helst vill att vårt ljus ska vara varmt. Det finns två kategorier inom belysning: tekniskt ljus och dekorativt ljus. Det förstnämnda används för att skapa en atmosfär, utan att ljuset väcker uppmärksamhet – det ska vara diskreta ljuskällor.

–Det sistnämnda är allt vi vill se – taklampor och golv- och bordslampor. I mitt arbete behöver jag som regel kombinera de två.

Hur blev du intresserad av ljus?

– Jag kunde säga ”lampa” innan jag kunde säga ”mamma” eller ”pappa”, och har samlat på lampor och glödlampor sedan jag var barn. Jag växte upp i södra Frankrike och brukade göra ljusinstallationer i träden i vår trädgård när mina föräldrar hade middagsbjudningar. Min pappa var konstnär och jag följde alltid med när han skulle ljussätta gallerierna han ställde ut på.

– Jag var inte speciellt bra i skolan i Frankrike, så mina föräldrar hittade en skola i London där jag kunde studera scenografi. Senare arbetade jag för en av Sveriges mest berömda ljusdesigner, Hans-Åke Sjöquist. Jag blir 48 i år och har arbetat med ljus sedan jag var 16.

Läs också:

Spa Cabine de soin © Renée Kemps

Spa-avdelningen på hotellet Airelles Saint-Tropez, Château de la Messardière, där indirekt ljus inbyggt i väggarna bidrar till att skapa den helt rätta, dämpade stämningen.

Bra ljus är en känsla mer än något man kan se — Oscar Nyström

Kontrollerat ljus

Vad är bra ljus för dig?

– När man kommer in i ett rum och allt känns balanserat. Det är mer en känsla än något man kan se, och det är magin bakom bra ljus. Jag säger alltid att jag arbetar bakom scenen, eftersom ljuset inte ska stå i centrum. Tvärtom ska det framhäva allt det vackra i ett rum – arkitektur, konst, möbler, färger och material.

– Bra ljus kan få även det värsta rum att se fantastiskt ut. Och omvänt kan ett vackert rum med dålig belysning vara en total katastrof. Dessutom måste ljuset vara enkelt att använda. När jag skapar ljus till ett projekt, oavsett om det är ett hotell eller ett privat hem, arbetar jag alltid med ett kontrollsystem, där ljuset är programmerat att följa soluppgången och solnedgången.

– Tekniken bakom kanske är avancerad, men användaren ska bara kunna trycka på en knapp för att få det att fungera.

Vad ska man tänka på när man ljussätter sitt hem?

– Tänk på ljuskvaliteten när du köper glödlampor – titta efter om det vi kallar färgåtergivningsindex är över 95 %. Färgåtergivningsindexet avgör i hur hög grad ljuset kan återge färger i sin renaste form. Fundera även på om du vill ha kallt eller varmt ljus. Blanda inte olika slags ljus. Det blir bara rörigt om färgtemperaturerna spretar åt alla håll.

Vilket är ditt eget favoritljus?

– Det är ett levande ljus som rör sig. Stearinljuset är den vackraste ljuskällan som finns.